Alltid skönt att komma upp i tid

Idag var det dags för möte i Göteborg vilket innebar tidig uppstigning. För att hinna med ett kort pass även denna dag fick alarmet ställas ytterligare lite tidigare än vanligt och 05:00 ljöd det underbara ljudet och en trött jag hasade ner över sängkanten direkt ner i dom framlagda träningsbyxorna. 05:10 började asicssulorna sakta hasa fram över asfalten och jag blev ännu en gång varse om att jag inte är någon morgonmänniska. Det blev ett mycket lugnt tempo eftersom förkylningen inte släppt helt och knappt 20 minuters hasande fick räcka denna morgon och tänk att trots arla morgonstund känndes det riktigt skönt efteråt. När det gäller marathonresan nästa höst verkar det mesta klarna och det lutar åt en tur till Ungern och Budapest, en stad jag besökte för ca 25 år sedan, det skall bli ett trevligt återseende. Det är märkligt hur man kan längta efter att få stå där på startlinjen med de 42 kilometrarna framför sina fötter men det är en härlig känsla jag önskar att fler får känna och uppleva, men ibland kan resan dit vara lång och tuff men oj så värt mödan.

Tidig morgon