Hur håller man motivationen uppe?

Resan som jag gjort fram till idag har haft en ganska brokig bana full av vägbulor och en del mindre bra val. Jag har ett förflutet i fotbollen och hockeyn och har fantastiska minnen från dessa år och jag ångrar "nästan" inget men skulle jag fått leva om några av åren kanske jag skulle ha gjort en del annorlunda val. Av många anledningar ändrade mitt idrottande riktning för några år sedan och har tagit en större del av mitt liv än vad det någonsin gjort. Jag har de senaste åren även ökat min träningsdos ordentligt och kommer med all säkerhet tänja på gränserna ytterligare en bra bit. Jag får ofta frågor om skador, slitage, motivation, hur man får tiden att räcka till mm och det skiljer sig givetvis från person till person men nummer ett är att sätta rimliga mål och trivas med dom. När man börjar prata om träningsmängd är jag helt övertygad om att kroppen klarar mycket mycket mer än man tror men man får skynda långsamt, receptet för egen del är den stora variationen i min träning och utrymmet för återhämtning. Tänk själv, simning ena dagen, styrketräning dag 2, löpning dag tre och skidor dag 4, kan det bli annat än varierande och motiverande? Skall man träna mycket underlättar det med en gedigen planering och i denna underlättar det med tydliga prioriteringar för att det skall gå ihop. För egen del fungerar det bra tack vare förstående nära och kära samt stora barn men jag har även goda vänner med småbarn som lyckas få ihop pusslet genom bra planering. Det är viktigt att man prioriterar egentid, det lönar sig i längden. En annan viktig faktor är träningskamrater, en ovärderlig tillgång. Idag körde jag ett kort och tufft pass i gymet. 1,5 kilometer i stakmaskinen med högt tempo följdes av 3 km i Roddmaskinen i samma höga tempo, lagom uppe i flås blev det 20 minuters intensiv styrka för mage, bröst, axlar och vader. I morgon ringer alarmet tidigt för då blir det simning:-) och svaret på frågan för egen del är nog variation.