När man får göra det man bäst tycker om brukar vardagen var enkel och välmåendet infinna sig. Jag har sedan några år hittat en väg som passar mig och som gjort mig friskare, starkare och jag hittat balans i livet och dess beståndsdelar. Men allt går inte alltid som på räls och det kan ibland vara svårt i dagens samhälle att till fullo äga sin egen tid och styra sitt eget liv. Ibland händer saker som kan vara svåra att styra över och det kan vara svårt att bryta med inkörda vanor och mönster. Jag vill leva min dröm och kommer att göra allt i min makt för att göra det och kommer att välja nya vägar om det så behövs. De sista veckorna har det blivit för mycket jobb vilket har skapat orytm i min träning och det gör mig arg och besviken. Precis som med träningen kommer jag att kämpa med att skapa förutsättningar för att leva min dröm, planera, prioritera och våga, ja det finns mycket man kan göra. Drömmarna behöver inte alltid vara så stora men dom måste vara dina. Just nu väntar jag bara på att träningssuget skall komma tillbaka och att jag tar befäl över tiden igen. Idag blev det ett lite deppigare inlägg men allt är inte alltid en dans på rosor.

En annan liten dröm.....

Som vanligt efter en tävling är det skönt med några dagars vila från träningen. Passande nog har det blivit ett par dagar på Skepparholmen, en spaanläggning ute vid Orminge beläget vackert vid vattnet. Två dagars konferens oh full agenda men även lite egentid och i mitt fall hade jag planerat för lite lugn simning. Jag upptäckte rätt snabbt att någon längre sträcka skulle det inte bli, för utan våtdräkt och ca 16-17 grader då är man inte så kaxig. Det blev istället 30 meter och sedan en snabb transport med kvicka ben upp till den varmt tempererade poolen och ett glas gott tillsammans med kollegorna. Snart kommer suget efter träningen tillbaka och formtoppningen inför Amsterdam marathon kan börja. Nu börjar även planeringen av 2014 års lopp och tävlingar vilket skall bli kul, kanske hittar man något nytt och spännande race att övervinna.

06:30 ringde klockan inför dagens triahlon. Efter en bra frukost och check av alla prylar var det dags att lasta bilen och bege sig mot starten. Kroppen kändes bra och förutsättningarna kanon men fint väder och svag vind. Först ut var simning, min tuffaste gren. Förra året var det bara bröstsim och total koma och en kropp som inte fungerade. I år har simningen gått bättre och målet var klara ca 750 meter i detta lopp, tyvärr blev det bara knappt 400 meter oh en stor besvikelse men samtidigt en förbättring med a 6 min från förra året med sluttiden 43:27, nu väntar mer oh bättre simträning framöver. Efter en okej växling gällde 39 kilometer cykel som för mig är en mellangren där jag inte är speciellt snabb men målet var att pressa tiden något och tiden 1:24:01 var en förbättring med ca 5 minuter trots någar hundra meters extra cykling. Till sist var man äntligen framme vid min favoritgren löpning, grenen då många brukar få det tufft. Jag lyckades direkt hitta ett passande tempo och löpningen gick bra och tiden 52:04 på 10,1 kilometer mot fjolårets 47:03 på 8,9 kilometer är jag grymt nöjd med. Totaltiden inklusive växlingar blev i år 3:07:49, en förbättring med ca 7 minuter mot förra året och det med en längre bansträckning. Jag hade ett mål att gå under 3h och jag räckte inte hela vägen men måste ändå var nöjd, man är ju inte 20 längre. Nu är man glad, trött, lycklig, träningssugen, tom i huvudet, ja det är många känslor nu. I framtiden i en bassäng nära dig :-)

Är precis hemkommen från ett restaurangbesök där påfyllningen av det sista blev total, en pasta carbonara, vitlöksbröd och en entrécote med pommes och bea. Maten visste var den skulle, proppmätt men på ett bra sätt är det nu bara att luta sig tillbaka och låta kroppen absorbera allt gott. Nu blir det två timmar Wallander för att sedan gosa in sig i kudden, förkovra mig ytterligare lite i triathlonsportens inre hemligheter i Colting och Borséns bok. Nu känns allt sådär lite lagom pirrigt och bra som man önskar inför ett lopp. Jag är en nybörjare när det gäller triathlon och inte speciellt snabb men om allt känns bra i morgon bitti kommer jag att köra ända in i kaklet i denna tävling, jag känner mig i bra form och skall försöka att ge allt under simningen och cykeln för att sedan lita på att min löpning kommer att fungera ändå och räcka hela vägen till mål. Sol, 20 grader och svag vind, kan det bli bättre?

Idag var det kursdag två på utbildningen, en bra och intressant dag. Kursen i projektledning kommer jag att ha nytta av både yrkesmässigt och privat, grymt kul. På etermiddagen var det sedan dags för triathlonseminariet i Sjöfartshuset i Gamla Stan. Arrangören Dialect hade bjudit in triathleterna Jojje Borsén och Ted Ås, båda med imponerande meritlistor. Det var en inspirerande föreläsning som blev en perfekt start på triathlonhelgen. Det som kanske har blivit tydligare efter att man läst många böcker kring ultrasporter, triathlon, varit på föreläsningar och inspirationsträffar är att många av de bästa inom de olika grenarna har lite galna men positiva egenskaper som jag kan associera mig med. Det strukturerade och inrutade finns liksom inte utan det är rätt mycket kör och kör på det som känns rätt, och jag känner igen mig. Med gåvan "Triathlon för dig" i handen blev det en kort promenad bort till slottet för att hämta Bib och badmössa, nu är allt fixat och man är startklar. Det blir träningsfritt idag och morgondagen kommer att ägnas åt att titta på tjejeliten som startar 13:20 och det kommer att bli en lättare löprunda för att hålla liv i benen.

Ted och jag vid Expon

Redan förtjust i mitt startnummer

Den härliga känslan inför ett lopp är obeskrivlig, det är en känsla man önskar att alla skall få uppleva någon gång. Inför söndagen har det infunnit sig ett härligt lugn i kroppen och jag känner mig väl förberedd och längtar efter att startskottet skall smälla av nedanför Stadshuset och längtan efter att hitta lugnet i simningen är stor. Förra året i Stockholm var jag tagen av stundens allvar och simningen fungerade inte alls, skillnaden iför årets lopp är nog bättre förberedelser och erfarenheten från förra året. Ikväll blev det 5 kilometer i lugnt tempo för att hålla igång benen. Fram till loppet gäller nu påfyllning av depåerna, något lättare pass, lite materialvård, sömn och sen är det in i bubblan, gärna vila med favoritmusik i lurarna. I morgon väntar ett spännande träningsseminarium med Jojje Borssén och Ted Ås.

Nu gäller det att tänka vackra bilder

Visserligen är det extremt mycket på jobbet nu och man far runt på möten så att man blir lätt yr, men det är kul att det händer lite. Men gårdagen va en bra dag då min nya träningspartner RCX5 GPS från Polar anlände, tack Polar. Detta är en klocka lämpad för triathlon och så fort jag kommit igång med användandet kommer rapporter men första intrycket är lätt och smidig. Efter jobbet bar det av ut till Ekerö där tre amigos skulle köra ett genrep inför söndagen. Vi körde ett lättare löppass på 5 kilometer längs vattnet för att sedan dra på våtdräkten och hoppa i. Det var perfekt väder och temperatur och det blev 1000 meter i ett lagom avslappnat tempo, jag får fortfarande vila med lite bröstsim men känner att crawlet känns bättre och bättre. Efter simningen blev det en härlig middag på Thomas altan i sensommarsolen i trevligt sällskap, kan man ha det bättre....

Min nya träningspartner RCX5 GPS fån Polar

05:10 börade det oerhört otrevliga ljudet borra sig genom huvudet, var det en mardröm, hade någon i lägenheten bredvid börjat borra alltför tidig, kanske tv´n som fortfarande stod på eller var helt enkelt alarmet på telefonen som retade gallfeber på mig. Efter en kort stund stod det klart att det faktiskt var dags att stiga upp, dra på sig trikåerna och hasa sig ut på gatan för att med full av energi och med lätta steg ge sig ut på morgonrundan. Nej sanningen är att jag är trödstartad men det blev 5 kilometer och de sista tre hade hygglig fart medans de två första mest var ett uppvaknande. Efter en fullspäckat dag på jobbet avslutades dagen och kvällen med flytthjälp för dottern som lämnade boet idag, lycka till gumman, du kommer att vara saknad. I morgon väntar lite löpning och simning med Tri kompisarna Mathias och Thomas.


 

Att gå upp tidigt på morgonen innan allt har tagit fart då lugnet råder är skönt och rogivande speciellt om man är morgonpigg vilket jag inte är. Jag kan uppskatta en lugn morgon och tycker om att ha gått om tid med härlig frukort och gillar att ta en morgonpromenad eller lättare löprunda, men jag är så attans trött. Nu råkar detta vara en otroligt intensiv vecka att jag faktiskt har riktigt svårt att få tiden att räcka till så för att få till de pass jag vill inför söndagen blir det mycket tidig alarmsignal imorgon bitti (läs idag). Man skulle kunna hoppa över passet imorgon tycker kanske en del men för min känns det bättre att få kämpa lite med tröttheten en stund för jag vet hur bra det kommer att kännas efteråt. Idag blev det ett pass styrka samt ett kortare brickpass med motionscykel och löpband med hög puls och det känns bra för tillfället. Nej nu måste jag knyta mig...natti

En liten personlig favorit bland årets alla lopp är det som inträffar nästa helg, Vattenfall World Triathlon Stockholm. Det blir andra gången för mig och distansen kommer att vara olympisk vilket innebär, 1500m simning, 40km cykel och 10km löpning. Det finns många komponenter som gör just detta lopp så roligt. Triathlon som sport med de olika grenarna, växlingarna och utmaningen att lyckas i de olika momenten och få alla muskelgrupper att fungera under ett och samma lopp. Förra året var en fantastisk upplevelse med ett kanonarrangemang, sportsligt sätt var jag nöjd totalt sett men hoppas iår att jag i simningen skall ha tagit ett kliv framåt. Idag blev det ett löppass på 10km med bra fart trots att jag känt mig lite seg i kropppen under helgen. Under veckan blir det några kortare brickpass för att växlingarna skall funka bra samt lite materialvård för att inte lämna något åt slumpen.

Målgången vid slottet