Jag är löpare och ingen cyklist, det står nog klarare för varje dag som går. Om drygt två veckor är det dags för Vätternrundan nr två. För ett år sedan hade jag kämpat med träningen precis som alla andra och när väl loppet infann sig undrade nog många precis som jag vad man hade gett sig in på. 10 grader och regn är...!!! inte idealiska cykelförhållanden och när sedan ena knät gav upp helt och hållet med 11 mil kvar så var cykling det värsta jag visste. Men man glömmer snabbt. Väl i mål och en dryg timme senare satt man där på uteserveringen på Harrys i Motala tillsammans med Thomas och vi har avslutat en härlig hamburgertallrik och lyft handen för att beställa öl nummer två och all smärta var som bortblåst och planerna på en ny Vätternrunda hade redan börjat susa runt i huvudet, det finns ingen logisk förklaring över hur vi fungerar. Nu står jag här igen med sexton dagar kvar och inser att jag tränat för lite cykel inför loppet och samtidigt satt som mål att kapa tiden från 2012 med ca 4 timmar, e man frisk eller, men det är så det är och det är så det får bli.

 

Min kärlek till löpning

Det kan låta som stora ord men jag skall försöka att i detta något längre inlägg beskriva vad som får mig att finna  harmoni i löpningen.  Det finns oändligt många moment, delar, faser i löpningen och så även för mig. En stor del av tiden i mina löparskor ägnar jag åt träning och väldigt många av dessa under bistra, blöta, tuffa och kalla förhållanden och frågan blir då givetvis; varför utsätta kroppen för detta när man kan sitta hemma i soffan med en kopp varm choklad och en nybakt härlig kanelbulle. Ja svaren är nog många och det ena utesluter inte det andra. Att efter en lång arbetsdag få snöra på sig skorna, dra ner mössan över öronen och försiktigt trippa fram på det nertrampade snötäcket på cykelbanan och andas in den friska luften och låta dagens negativa tankar rinna av och samtidigt känna lungorna fyllas av frisk luft och hjärnan bli skarp som Berkel-klinga är fantastiskt varje gång och det slår aldrig fel, den känslan uppstår alltid när jag får springa. Givetvis skiljer det sig från gång till gång och förhållandet av harmoni, smärta, trötthet, styrka, ja allt du kan känna under fysisk ansträngning varierar och skall så göra, det finns inget pass som är det andra likt och det är mycket av tjusningen med löpning. Vi har alla olika förutsättningar och olika lång startsträcka för att komma dit där jag är idag och andra med samma intresse men jag är övertygad om att i stort sett alla kan komma dit och finna samma känslor, ge det bara tid.
Jag längtar efter dom där sommarmornarna ute på landet då man efter en god frukost  och en stunds radiolyssnande gör sig klar för ett långpass i det vackra sörmländska landskapet. Tänk dom där dagarna då man faktiskt känner sig så där stark som man drömt om och benen bara bär dig fram och hjärta och lungor jobbar i symbios och du behöver bara suga i dig av vad naturen och omgivningen erbjuder, känslan av att under ett långpass se och upptäcka saker och sedan efter genomförd runda undra vart tiden tog vägen, då har det  varit en sån där bra runda som bara löprundor kan vara.
Jag mår bra av att få springa på Stockholms gator och minnas tillbaka på saker jag gjort och upplevt i denna stad. Det är en frihetskänsla att flyta fram genom staden och se platser du normalt inte passerar med bilen eller tunnelbanan på väg till och hem från jobbet. Det här är min stad och min hemmaplan och jag njuter av att få vara en del av den, nu iförd snabba skor.
Träning och tävling skiljer sig och lite andra känslor infinner sig inför t.ex. ett maratonlopp och det kräver givetvis en hel del förberedelser. Det ultimata loppet har dock sina likheter med rundan ute på landet. När man är så där väl förberedd som man kan vara och har ätit den där perfekta frukosten tävlingsdagen och allt bara känns rätt, då kommer den där känslan, vad fort det gick och vart tog tiden vägen. Att det kommer lopp och pass då känslan är lite annan är inte helt ovanligt och för mig inträffade det senast under Prag maraton då jag sprang in i den berömda väggen efter 28 kilometer och loppet innehöll en hel del smärta och kamp, men negativa tankar och smärta är övergående och får rinna av, det är inget att fokusera på, man måste lära sig att tänka positivt .
Träningen och tävlandet har för mig blivit en livsstil och jag har aldrig mått bättre fysiskt och mentalt än vad jag gör nu. Bra matvanor och mer och bättre träning har gjort mig friskare, uthålligare, snabbare och starkare. Jag sover bättre om nätterna och tänker klarare, vad mer kan man begära. Att sedan få krydda löpintresset med resor och lopp på nya platser ger det hela en helt annan dimension  som jag inte vill vara utan.
En dag vill jag stå där på startlinjen vid Lake Saroma i nordöstra Japan redo för mitt livs utmaning, hur mycket klarar egentligen min kropp.

/Born to run

Eftersom jag inte riktigt känner mig redo för tuffare fyspass blev det lätt styrka som lunchpass samt en hel del stretching och rehab för vänstervaden. Lite kul var dagens nya prylar. Först ett nytt vätskebälte då antalet långpass i värmen kommer att bli fler och trots mitt ringa behov av vattenpåfyllnad kommer nog detta att komma till användning under en varm sommar. Nummer två är en milkcooler, perfekt för att efter passet svalka sig med en kall mjölk, allt med hjälp av isstaven inne i flaskan.

Fortfarande med lite morgongrus i ögonnen rullade jag ut från parkeringen i morse, solen värmde gott och benen kändes pigga. Jag tog riktning mot Tyresö med vinden i ryggen. Ganska tidigt kände jag tyvärr att kroppen inte har den kraft man önskat efter förkylningen, resultatet blev en lite lugnare runda på 35 kilometer men med gott väder. Det planerade backintervallpasset på eftermiddagen fick ställas in pga av den extremt höga luftfuktigheten, och kanske var det lika bra att låta kroppen vila lite till för att undvika några sviter. Nu blev det istället lite extra tid för veckans andra smörgåstårta men denna gång var det min tur att kreera och resultatet blev en lax och räktårta som jag hoppas skall smaka.

Träningsväder? nä tror inte det....

Dagens mammamiddag :-)
 

Efter lite sovmorgon och en fruktmoothie var det dags att packa bagen för en stund på Eriksdalsbadet. Mixade i ordning en "Styrets grönsaksshake" full av energi och kokade ett par ägg och begav mig iväg. På agendan stod det simpass och njutning i solen. Jag inledde med 100m insim för att sedan köra ett långpass 2000m varvat bröst och crawl varannan 50 längd. Det var ett tag sedan jag låg i vattnet men det kändes ok. Sedan var det bara att njuta av försommaren i solgasset. Lite röd av solen blev det en tur upp på söder och en fika för att sedan bege sig hemåt. I brevlådan igår kom funktionströjan för Stockholm Ultramarathon så nu gäller det att fylla ut den :-))

Enligt väderprognoserna väntas hyggligt väder här i Stockholm till helgen vilket bäddar för lite härliga aktiviteter. I kväll hoppas jag på något gott på tallriken och något gott i glaset för att orka med lite långkörning på cykeln i helgen. På lunchen idag blev det ett styrkepass med hög intensitet och kroppen svarar bra för tillfället. Jag ligger lite lågt med löpningen för tillfället för att knät skall ha möjlighet att återhämta sig samtidigt som jag lägger lite extra tid på stretching och styrka för knät och en hel del extraträning för min kycklingvad. I övrigt kan man bara hoppas på att det skall hända lite roliga och oväntade saker under helgen, en hästvinst kanske...!

Härlig Italiensk Tomatsoppa
Du behöver; 1 brk krossade tomater ( eller motsvarande färska mixade), 0,5l hönsbuljong, 200gr torrt vitt bröd ( går att hoppa över), olivolja, 3-4 vitlöksklyftor, basilika, salt o svartpeppar.
Svetta den hackade vitlöken i rikligt med olivolja, tillsätt tomaterna och det torkade tärnade brödet, tillsätt hönsbuljongen och låt sjuda på låg värme i ca 1h, smaka av med basilika, salt, peppar och innan servering lite upphettad olivolja. Gör gärna lite extra buljong utifall du önskar en tunnare soppa. För en slätare soppa mixa gärna lite med en stavmixer. Servera gärna med lite vitlöksbröd, smaklig...

 

I morse var det skönt att sätta sig på racern och med bra tempo bege sig mot jobbet. Men intervaller och bra tempo blir dessa sträckor bra träning, synd bara med alla vägarbeten och rödljus som skapar lite orytm i åkningen. Lunchpasset blev ett bra styrkepass med 3km rodd som uppvärmning och fokus på bål, skönt när man känner sig stark och kan trycka på ordentligt i övningarna. Lunchen blev en lite udda kombo med smoothie, lufttorkad skinka och fruktsallad. Under resan hem blev fokus att trycka på ordentligt i alla uppförsbackar för att ge benen en omgång. Väl hemma blev det en snabb dusch och en grönsaksshot på färska tomater, ingefära, vitlök och lite olivolja innan årsmötet med vår brf. körde igång. När man till slut landade i soffan serverades en favorit, SUSHI...

Glöm inte bort att njuta, vi lever bara en gång. Det är lätt att tjata kring motion och hälsa och vad vi bör och inte bör stoppa i oss, men med all rätt tycker jag men som jag skrivit tidigare; gör det på ditt sätt och i balans. Raffinerat socker och för mycket kolhydrater gör oss tjocka och sjuka, det gäller att veta vad vi stoppar i oss. Jag har sedan 5 år minskat mitt sockerintag radikalt vilket har lätt till att mitt sockerberoende är borta, jag styr nu själv vad jag vill äta. Vad beträffar kolhydraterna råder många delade meningar men att vi stoppar i oss för mycket råder nog inget tvivel om och hur negativt det påverkar vår vikt och välmående står väl också ganska klart men var gränsen går och vad som passar just mig är kanske mer oklart. Att en elitidrottare som tränar 10 pass i veckan behöver mer energi för att orka kanske inte är så konstigt, men vad behöver jag. I kväll behövde i alla fall jag gå på födelsedagsfirande och där serverades smörgåstårta, å tänkt hur gott en smörgåstårta kan smaka.

Passionsfrukt
När du skall göra en smoothie med passionsfrukt är ett tips att sila bort kärnorna som annars kan vara lite beska. 

Idag är gubben glad. Efter dagens lunchpass med lite motionscykel som uppvärmning, roddmaskin 3 km och ett bra styrkepass känns det som att man äntligen kan börja köra på som vanligt. Nu gäller det att få lite cykelmil i benen inför Vätternrundan för att det skall bli en minnesvärd tur runt sjön.

Det gäller att hitta sin egen väg när det gäller det mesta i livet. Jag är nu inne i en period av ett extremt stort behov av att läsa och förkovra mig i allt kring löpning, träning och sund kost. Bok efter bok, recept efter recept passerar genom hjärnkontoret och någonstans därinne jobbar mitt filter med att sortera och lagra det som skall bli mitt sätt. Det kan tyckas sent att komma på detta nu men jag är säker på att många av oss letar och söker hela livet efter sitt sätt men kanske aldrig hittar rätt, så fortsätt att söka efter din väg. Något som har blivit tydligare ju mer jag studerat dessa frågor är än tydligare hur viktig kosten och det vi stoppar i oss är och hur det påverkar vår prestationsförmåga, immunförsvar, hjärnverksamhet, återhämtning, mentala hälsa mm. Jag är långt ifrån svaret men kan nog redan nu konstatera att det man läser i "vanliga" tidningar och ser på "vanlig" TV är en bit från det jag nu börjar förstå, mer om det vid ett senare tillfälle. Idag blev det ett bra pass i gymet. Förkylningen börjar släppa och jag inledde med 20 min cykel för att sedan köra 30 minuter med styrka. Idag blev det mycket bål och fortsatt arbete med vänstervaden som skall bli till det den en gång va.

Fredagssnacks
Skålla och skala sötmandel och låt dom torka. Rosta mandeln i olivolja tills dom får en gyllenbrun färg, salta med havssalt och njut.

Idag kunde jag genomföra det första träningspasset på en vecka. Förkylningen har bitit sig fast men tycks nu gå med på att släppa taget. Det blev ett lugnt cykelpass samt lite bålstyrka och koncentrerad träning för min vänstervad som 2 år efter den avslitna hälsenan fortfarande har en del att leva upp till. Vänstervaden skall få lite extraträning för att äntligen komma tillbaka till normal nivå vilket bör minska risken för snebelastning vilket kan vara en av orsakerna till knäproblemet. Idag gjorde jag äntligen det jag dragit lite på, jag är nu anmäld till mitt första Ultra marathon. Distansen är 50 kilometer och det känns otroligt spännande med en ny outforskad utmaning.

Efter ett långlopp som marathon brukar det bli några dagar vila och efter det en lite lugnare träningsperiod. Nu när Vätternrundan snart stundar är det lite frustrerande att jag lyckades fånga en förkylning som inte riktigt låg med i planeringen då jag egentligen behöver sitta på cykeln och samla mil. Men det är bara att köpa läget och njuta av vad andra presterar. I helgen har man följt Göteborgsvarvet med tuffa förhållanden, VM hockey med stundande final mot Schweiz och Eurovision i Malmö. Jag älskar att se på idrott och försöker att lära mig av att se på andra i aktion och måste man själv avstå från träningen finns det tid att planera och drömma om kommande lopp. Idag blir det inhandling av nya slangar till racern och hoppet om att komma igång i början av veckan lever fortfarande, i morgon är en ny dag:

Vitlökscréme
Detta enkla tillbehör går snabbt och har en härlig karaktär. Rosta 4-5 vitlöksklyftor med skalet kvar i en panna med olivolja, låt klyftorna få en gyllenbrun färg. Pressa sedan klyftorna i 2dl fet matlagningsyoghurt eller créme fraiche, salta och peppra och blanda väl. Grymt till bl.a lamm.

Jag är ingen stor konsument av förkylningspreparat men de senaste dagarna har fått mig på andra tankar och nässpray känns nödvändigt för att klara dagarna. Träningen får vila några dagar men det är inget som tynger mig då jag känner att lite vila efter en tung träningsperiod och ett marathon gör kroppen gott. Denna helg får fyllas av VM hockey och Eurovision sen hoppas jag att man kan vara igång igen nästa vecka, för som sagt jag längtar efter att springa mer, längre och snabbare.

Jag har i tidigare inlägg försökt att beskriva vad som rör sig i mitt huvud när jag springer och jag har förstått av det inte skiljer sig så fasligt från hur andra med samma intresse upplever en löprunda, en tävling eller ett utmanande långlopp av något slag. Genom egna erfarenheter, nya bekantskaper och nu en mängd böcker kring träning, kost och löpning förstår jag att det finns likasinnade men jag förstår även att andra kan ha svårt att förstå, men hoppas att jag genom mitt skrivande skall få andra till att pröva och upptäcka det som jag och andra har gjort, och se hur mycket mer vi egentligen klarar av och framförallt det underbara och den eurforiska känsla av att ha klarat något som en tuff fysisk ansträngning. Loppet i Prag blev som jag hade förutspått tufft, mycket tufft. Efter 28 kilometer ville benen något annat än hjärnat och smärtan vid dessa tillfällen är inte rolig, men det är bara smärta och den kommer att gå över. Jag vet att det låter tokigt men det är så det är och i dessa lägen gäller det att se det positiva i löpningen eller loppet, belöningen när du passerar mållinjen, musiken som spelas längs bansträckningen, den otroligt goda sportdrycken vid nästa vätskekontroll, ja listan kan göras lång och det gäller bara att fokusera på rätt saker precis som livet i övrigt. Trots ett tufft lopp och med smärtan kvar i mina tankar längtar jag till nästa lopp och nya utmaningar. Jag vill göra det snabbare och jag vill hitta den där känslan av att vara stark och att orka hur mycket som helst. Det kanske låter märkligt för många men för mig och många andra bara underbart och härligt. Nästa mål är Vätternrundan men tankarna kretsar mycket kring löpningen och är jag skadefri blir det Stockholm Ultra marathon 5 mil i Augusti och Amsterdam marathon i oktober men dyker det upp något annat spännande är jag öppen för det.

 

Förkylningen har tagit ett järngrepp och sitter både här och där och gör att träningen lär få vänta några dagar. Det kanske inte var så konstigt att man inte fick ut maximalt under loppet i Prag. Nu gäller alltså nässpray, halstabletter och fult med c vitamin. Innan resan lyckades jag hitta en intressant löparbok, " Ät och spring" av Scott Jurek och Steve Friedman. Scott har under närmare 20 års tid varit en av världens främsta löpare på distansen ultramarathon, lopp från 42 kilometer till över 20 mil. Boken verkar lovande och med min lästakt bör en recension vara på sin plats om 2-3 veckor. 

Coctailtomater eller plommontomater i ugn med rikligt med olivolja är kärlek. Låt dom bli lagom mosiga och är det fest kan man alltid strö över lite råsocker för att förhöja smaken, bon...

Inför den efterlängtade resan var det mycket oklart om jag ens skulle klara av att springa loppet, smärtan i knät satte många tankar i rullning och att pendla mellan hopp och förtvivlan tar hårt på psyket men det gällde att försöka behålla fokus på loppet och göra allt jag kunde för att till slut stå där på startlinjen. Resan gick bra och planen att njuta och äta gott inför loppet gick som på räls. Flera mycket bra restauranger med förstklassig mat till förvånansvärt låga priser. Besöket på Pasta Fresca första kvällen var charmig med god mat, bra service och en skön miljö i underjorden. Lagom långa promenader, massage och stretching verkade göra nytta för knät. Kvällen innan loppet kom tyvärr en förkylning krypande, inget som skulle förhindra en start men ag kunde gott varit utan denna. I skrivande stund är jag ordentligt förkyld och nässpray och halstabletter avlöser varandra. Kvällen innan var tanken att fylla på med lite extra energi men den kvällen blev restaurangbesökettyvärr en total katastrof. Mycket glädjande på söndagsmorgonen var att två dagar av tråkigt väder var historia och solen började värma upp luften och vid start var det strålande solsken och en behaglig temperatur. Mitt mål innan resan var att sätta pers och att gå under 3:45, vilket jag vid start insåg att det skulle bli tufft med tanke på de senaste två veckornas problem. Jag gick trots detta ut i planerat tempo och efter 1,2 kilometer när jag passerade mina medresta supporters kände jag mig grymt stark och jag flöt fram. Det började nu bli lite varmare och det gällde att inte slarva med drickakontrollerna. Kilometer efter kilometer gick och jag höll tempot och låg 2-3 minuter under planerad tid vid passeringen 2,1 mil. Vid 23 km kom en lätt lätt uppförsraka och solen värmde på bra och kroppen fick för första gången börja jobba och det var ordentligt. Fram till paseringen 28 km höll jag mig under min planerade kilometertid men sen började problemen och det gick fort. Visst började knät värka och det kändes långt från bra men det största problemet var att benen inte bar, dom var slut på kraft och energi, jag stred för att hålla mig ovanför vattenytan. Nu var det viktigt att dricka sportdryck för att få energi till benen för klara mig i mål. Vid 33 kilometer fick jag en snabb masssage av låren vilket gjorde lidandet lite bättre. Kommande kilometer gick långsamt men dock med lite bättre steg. Vid 40km kom jag upp jämsides med en triathlet från Tjeckien med brittiskt ursprung. Han tycktes ha det lika tufft som jag denna dag och han hade som mål innan loppet samma sluttid som jag på 3:45. Två slitna kroppar beslöt sig för att sista 1,2 kilometrarna slå följe, den sträckan blev mycket lättare och minnesvärd. Vi kom där på upploppet med sambatakter att lyftas fram till, fullt med folk och underbart väder, och vi hade klarat det, vi skulle snart passera mållinjen tillsammans, tack Charles Burton. Efter loppet blev det bubbel, segeröl och en fantastisk middag. Måndagen ägnades åt massage, shopping och mer god mat. Middagen avnjöt vi på pärlan Ristorante Pizzeria Giovanni, en fullpoängare. Det viktigaste efter ett lopp som detta är att köra en liten analys över förberedelser som mat, väder, träning, sömn mm för att ha möjlighet att förbereda sig än bättre inför kommande lopp. Från Prag tar jag med mig: Underbar stad med mycket att erbjuda, ett lite mindre påkostat lopp men mycket vänligt trots all kullersten, boka bra restauranger i förväg, billigt. Efter ett par dagar har benen hämtat sig helt ok och är nu redo för att börja jobba igen, cykel kanske.

Nummerlappsdags                      Pasta Freca en kononkrog

Fikapaus på Elba                        Gatukonst

Charles Burton

Kultur i Prag

Plocktallrik på U Stares Stadny    Sjyssta källarvalv

 

Efter ett par dagar med bra uppladdning blev det igår dags för loppet. Prag visade sin bästa sida och regnet byttes till strålande solsken och sambarytmer längs banan. Jag hade till detta lopp förhoppningen att sätta personbästa men insåg redan efter 27 km att det skulle bli omöjligt. Benen och knät var inte helt hundra så det fick handla om att ta sig i mål. De sista två kilometrarna sprang jag tillsammans med en triathlet som kom från GB men nu bodde i Tjeckien, vi hjälpte varandra den sista biten till toner av samba längs upploppet, en härlig känsla. Igår kväll blev det en härlig middag på restaurant Rennome som bjöd på god mat och ypperlig service. Idag skall jag försöka få lite ordning på burgarna, ev. blir det en liten oljemassage.

Startnummer 4480 är på plats i Prag. Händelserik dag med resa, lunchschnitzel, inkvartering i kanonlägenhet 5 min från start/målgång, regn och en sagolik trerätters på Pasta Fresca. Har redan testat t-bana o spårvagn, och dom funkar..!

Betyder god kväll på svenska och får bli starten på min Prag resa. Sitter framför TVn och ser hur Sverige verkar ha det otroligt svårt att rå på Kanada i VM hockeyn. Väskan är packad och allt är klart för resan till Tjeckien och ett ytterligare marathonlopp. De sista 2 veckorna har handlat om att få ordning på knät så att en start skall vara möjlig. Det har gått lite upp och ner men det finns inget som kommer att stoppa mig, jag kommer att stå vid starten på söndag och göra ett försök. Vädret ser ut att bli kanon ur löparperspektiv med 10-16 grader, sol och moln och kanske några småskurar. Idag har jag ökat på mitt intag något när jag äter samt börjat dricka lite extra men med förnuft, det är inte helt ovanligt att en del överdriver detta och vräker i sig pasta mm dagarna innan, tänk vad mätta dom skall vara. Nu gäller det att njuta av dagarna i Prag och vi har bokat in några bra krogar att äta på och jag ser fram mot en välförtjänt kall öl efter loppet på något typiskt ölcafé, na zdravi ( skål). Under dagarna i Prag kommer det att bli lite glesare med inläggen på bloggen men jag kommer att lägga upp en hel del foton på Instragram " runningheller" så ni kan följa vad som händer.
Dobrou noc....!
 

Jag älskar sallader när värmen kryper på och den behöver inte vara torftig och tråkig. Fördelen med sallad är den oändliga möjligheten till variation, tillagningstiden, fräschören och nyttigheten. Att man sedan redan har många bra ingredienser i kylen gör inte saken sämre. Dagens tips blir en laxsallad från ICA.se https://www.ica.se/recept/ljummen-laxsallad-med-rodloksvinagrett-571720/ smaklig spis....!