Man kan inte bli annat än glad när man vaknar upp och moder jord bjuder på sitt bästa väder. Först en härlig frukost, lite slalom på TVn och sen melodikrysset, verkar som jag nått åldern då man har svårt att klara en lördagsmorgon utan detta fenomen, men kul är det. Sedan var det bara att snöra på sig löparskorna och ge sig ut, och där möttes jag av en härligt värmande sol och till mestadels torra cykelbanor att springa på. Det blev 15,5 km i 5:08 tempo vilket  var helt enligt plan. Det största hindret idag förutom en hel del isfläckar i de skuggiga partierna var alla barnvagnar som vägrar att dela med sig av trottoarer och gångbanor, helst går man två i bredd och tycker att man skall springa på de isiga partierna eller plumsa i vattenpölar, är det inte bättre att hjälpa än att stjälpa varandra? Hjälp mig att förstå varför man inte kan dela på platsen..!! Nu blir det ryggläge i soffan en stund innan lammfilén skall tillagas, trevlig kväll på er..!!

Idag var löpbandet ur funktion så det fick bli ett bra tempopass med på motionscykeln, bra med kollegan Jocke på cykeln bredvid för att hålla farten. Den långa vägen mot Vätternrundan 2.0 har börjat.

Gårdagen blev en så där lång dag som bara dagar kan bli. Klockan ringde 05:45 och man fick kämpa hårt för att ta sig upp ur sängen, på agendan denna dag stod det Östersund och nätverk med ICA handlare. Efter en kaffe och en fräsch fruktsmoothie fick jag i alla fall en strimma hopp om att dagen skulle klaras av.
Väl uppe i luften möttes man av en underbar dag med strålande sol och när man dessutom möttes av en sån där krispig minusluft när man klev av planet, så krispig som bara luft kan vara spred sig ett leende över mitt ansikte. Nätverket och vår dragning kring digital kommunikation i butik gick bra och man kunde trött men nöjd borda planet hem mot Stockholm vid fyra tiden. I taxin hem från Arlanda kom jag på mig själv att nicka till några gånger och tanken på att träna kändes långt borta men jag kom på bättre tankar och 19:00 stod jag vid bassängkanten på Eriksdalsbadet redo att kasta mig i. Det blev 1200 meter frisim...!!! mitt första pass med bara crawl vilket kändes grymt skönt, visserligen med vila mellan längderna men ett stort kliv framåt. Innan kände jag mig sliten och trött efteråt stark som en oxe, träningen är mitt kall....

Idag är man på resande fot och lunchpasset fick lysa med sin frånvaro. När vi klev av planet i Östersund fick vi detta mottagande, 15 minus, snö och en härligt strålande sol. Det är dessa dagar man drömmer om och längtar till, jag hoppas att hela landet får ta del av detta idag.

Dagens inlägg är en uppmaning till alla att lägga energi på det man vill göra och det man mår bra av. Idag blev det ett löppass på bandet efter jobbet, ett fem kilometers högttempopass på bandet med en något trött inställning innan men med en betydligt piggare och gladare känsla efter 21 minuters löpning. Jag vill idag önska en vän och förebild lycka till med sin satsning mot Hawaii..Lycka till Andreas..!!

Läs om Andreas resa i veckans nummer av mitt i.
https://epaper.mitti.se

Idag blev det intervaller på löpbandet under lunchen. Jag körde mitt vanliga upplägg med 7x400m 16,5km/h och 7x400m 11,5km/h växelvis. Efter löppasset blev det även lite styrka för bröst och mage, denna gång med upplägget tyngre vikt/motstånd och sedan minska vikten men med fler repetitioner, för bänkpress med lutande bänk blev det 8 gånger.
 
Vårt kära löpband

För att min i mina ögon seriösa satsning på triathlon och långdistanslöpning gäller det att få med alla parametrar för att det det överhuvudtaget skall vara möjligt. Jag har en ambition att springa längre och snabbare, och för detta krävs bra träning, kost och återhämtning. För mig är det viktigt med en bra start på dagen och det kan vara en promenad, ett simpass men inte utan en bra frukost. Fruktsmoothie har blivit min genväg och den funkar, idag blev den hallon och blåbär med lättmjölk som bas, gott och mättande. Som protein är standard ett ägg, gott och snabbt.

Ett sätt för mig att motivera till träning är fastställda mål. Det är kanske inte så speciellt unikt men det fungerar för mig och det behöver inte vara stora mål men dom skall finnas där. Jag ser till att anmäla mig till lopp eller tävlingar utspridda över året för att hitta en balans i träningen och en bra kombination mellan olika grenar. 2013 startade med KortVasan och Öppet Spår och nästa stora lopp blir Prag Marathon den 12:e maj. Under denna period kommer det även att bli en hel del cykel och troligen ett cykellopp under maj. I juni blir det Vätternrundan för andra gången och där siktar jag på en tid under 10 timmar vilket för mig skulle vara grymt bra. Vansbrosimmet i juli får jag hålla öppet då prio kommer att vara teknikträning när det gäller simningen och det kommer att bli mycket löpträning i sommar för en eventuell start i Stockholm Ultra Marathon 50 km den 4 augusti. Inbokat är sedan tidigare Stockholm Triathlon vilket skall bli grymt kul att göra igen.

Idag kom äntligen dagen man väntat på. Visserligen var det ett par minusgrader och isigt på vissa ställen på cykelvägarna men där solen låg på och det var lä värmde solen skönt och hoppet om en vår gjorde sig gällande. Trots att jag känt mig lite sliten sista veckan gick milrundan fint i 5 min tempo per kilometer och benen kändes pigga och jag börjar se fram mot Prag Marathon i maj. Framöver kommer jag att köra lite tuffare oh hoppas att min favoritbacke för intervaller blir isfri och springvänlig. Jag skall villigt erkänna att backintervaller inte är någon stor favorit men det ger resultat och man känner sig otroligt nöjd när sådana hemska pass är över.

I morse ringde alarmet tidigt trots lördag, idag var det bandyavslutning i klubben där jag varit verksam i många år. Lottförsäljning i strålande sol fick bli förmiddagens sysselsättning. Senaste veckan har kroppen känns något sliten och det har endast blivit några lättare pass och ibland är det bara att köpa läget och låta kroppen vila. Tanken var att det skulle bli ett distanspass löpning idag men jag valde att istället ge själen sitt och begav mig till Fotografiska för ett par timmars stilla aktivitet inklusive en underbar laxmacka med tillhörande utsikt över vackra Djurgården. Planen framöver är en dryg månads tuff träning med fokus på löpning. När cykelbanorna snart är i bättre skick kommer cykeln att få göra mig sällskap till och från jobbet för att börja samla mil inför Vätternrundan.


Fotoutställning av Ruud Van Empel

Pga arbetsresa ner till Göteborg har det inte blivit något inlägg på några dagar men jag är nu back on track och skall nu åter vara igång med skrivandet. Resan till väst hade ett fullspeckat schema men igår morse blev det i alla fall en lätt 3 kilometers runda runt Ullevi och Scandinavium, för det är nämligen så att jag reser aldrig ensam, mina löparskor följer alltid med. Idag är det viktigt för mig att hotellet kan erbjuda bra träningsmöjligheter för att jag inte skall tappa fart i träningen. Jag träffade en spännande kontakt på hotellet igår och det var en kille från Asics som jag kommer att kontakta för eventuella samarbeten framöver.

Svaret på frågan är troligen att det finns lika många svar som det finns löpare. Men jag tänkte i alla fall dela med mig av det som far runt i mitt huvud när jag är ute och springer och hur det kan skilja sig lite beroende på typ av pass, när, träning eller tävling, sinnestillstånd med mera. Ibland när jag sticker ut och springer kan det vara enbart för att rensa huvudet efter tex en tuff dag på jobbet då många frågor behöver rätas ut, ungefär på samma sätt som vi bearbetar händelser i våra drömmar, efter dessa rundor känner man sig oftast lite piggare och är redo för att hantera nya frågor. När det gäller träningspass av lite tuffare karaktär handlar det ofta för mig att dela upp passet/sträckan i olika delar så att jag aldrig har för långt till nästa delmål, det kan tex vara nästa backe, varv, eller kanske nästa minut eller kilometer. Själva finessen blir att klara av själva etappen eller sträckan, sedan kan tempot variera. När det gäller träningspass handlar det oftast om en ansträng på 1/2 h till 1 1/2 h och då brukar det vara lättare att hålla tankarna igång än när man kommer upp på längre distanser. När jag tävlar och då oftast i långdistans är grunden även där att dela upp loppet i mindre etapper men här tillkommer även för mig räknandet. Jag brukar sysselsätta mig med att räkna hur mycket jag ligger före eller efter min tänkta tid vid de olika delmålen. Nu undrar ni säkert vad jag har min klocka till om jag skall räkna så mycket, och svaret är enkelt, klockan visar inte allt och räknandet underlättar min löpning och får tiden att gå. Givetvis är det så att det finns mycket annat som gör själva löpningen lättare som omgivningen, andra löpare, publik mm. Några av de senaste tävlingarna eller marathonloppen har varit på platser där miljön har haft stor betydelse när det gäller valet av lopp, tänk er själva ett marathon i Paris med allt vad den staden har att erbjuda. Nästa kommande lopp blir Prag Marathon, även kallat ett av världens vackraste marathonlopp. Idag blev det 1 mil på löpbandet och då tittade jag lite på TV´n i gymet, men det är ju inte alltid som den är med.

Idag var det en sportsöndag man har sett fram mot. Det började med den spektakulära starten av Vasaloppet där myllret av åkare bar iväg mot nio tuffa mil. En morgon i sängen med god frukost och TV´n på med längdåkning i världsklass och en bansträckning man känner till blir en speciell känsla. Efter det rafflande loppet blev det en mil jogging i vintersolen, något halkigt men löpningen känns ok tots att det är tidigt på säsongen. Väl hemma igen var det bara att bänka sig för fortsättningen av femmilen och upplösningen med Johan Olsson som som slutgiltig vinnare i ett fantastiskt lopp, en skön avslutning på längdsäsongen. Att söndagen även innehöll lite bandy, fotboll och hockey gjorde inte saken sämre.

Grattis Johan...!!!

Idag har det varit planerad vilodag med mycket fika och en hel del sport på TV. Det är skönt med dessa dagar ibland även fast kroppen känns stark och skulle orka med ett pass, musklerna behöver sin återhämtning. Har börjat läsa i " Den nakna hälsan"  och man får se vad det bär av någonstans. Jonas Colting är ute och föreläser lite och kanske det kan vara något. Jag tycker det är intressant att höra om andras resor kring allt vad träning innebär, lyssna och läs och anpassa det sedan efter dig själv känns som ett hyggligt koncept. Det finns en uppsjö av intressanta bloggar, tidningar och forum som har mycket matnyttigt att erbjuda. Jag lovar att när det dyker upp något spännande är ni de första att få veta.

Vilokudde

Det har blivit en hel del träning och aktiviteter de två första månaderna av tjugohundratretton, men det känns bra och jag känner mig starkare och starkare för varje dag som går. Receptet är nog helt enkelt växelvis träning och ett sunt upplägg. På lunchen idag blev det ett lättare pass mixat med 20 min cykel som uppvärmning och en liten slottssprint i stakmaskinen med rekordtiden 55,4 sekunder, efter det blev det lite blandad styrka för bröst, mage och armar. Jag brukar med jämna mellanrum komma med lite bra boktips och det kommer även ett idag, men det gäller en bok jag själv ännu inte läst men blivit rekommenderad , " Den Nakna Hälsan" av Jonas Colting, tänkte att helgen kan få bestå av lite löpning, Vasaloppet på TV och några första rader av boken. Trevlig helg på er.

Ett bra sätt att lära känna nya städer är löprundor. I morse blev det en 5 kilometersrunda i vacker omgivning nere vid vattnet här i Luleå och det tar inte lång tid eller så många km innan man lär sig hitta. Det var ett par plusgrader och det blev en behaglig runda längs ett bra sandat promenadstråk. Nästa vecka packas löparsakerna ner för att känna på Göteborg.

 

Det kanske inte blir verklighet men nog känns det som att längdsäsongen nu är över och det skyddande gula vaxet skall appliceras och skidorna skall få sin rättmätliga vila ett tag framöver, men man vet aldrig, det finns fortfarande bra spår här i Stockholm. I morse blev det i alla fall ett skönt simpass på Eriksdal på 1200 meter med mestadels crawl. Det är viktigt att inte fuska med tekniken och det finns en hel del hjälpmedel som kan underlätta, men det är helt individuellt. Jag brukar simma en hel del med paddlar för styrketräningens skull och dolmen för att hitta rätt vattenläge men man får pröva sig fram. I eftermiddag bär det av till Luleå och vi får se vad det blir för möjligheter till något pass.

I morse när jag vaknade befarade jag det värsta, att kroppen skulle vara stel och orörlig efter helgens skidbravader. Men till min förvåning var det endast mina trötta ögon som bad om några extra timmars sömn, men icke, det var dags att återigen bege sig till arbetet. Till lunch blev det en genomkörare i gymet för att bli av med den stelhet som vägrat lämna min kropp och lyckligtvis var det bara armarna som kved av smärta efter söndagens 8 mil stakning. På löpbandet visade benen en härlig pigghet och det blev 6 kilometer i hyggligt tempo. Kroppen är bra på att återhämta sig om man använder sunt förnuft, vila, stretching, ett lätt genomkörarpass och mat gör underverk. Det är imponerande hur mycket våra kroppar klarar av. I söndags vet jag inte hur många skidåkare jag såg som pendlade mellan hopp och förtvivlan, som vallade på och skrapade bort, som svor och som skrattade men de flesta visste att dom hade lite extra att ge, att dom orkade lite till. Det var nog många av oss alla som passerade målgången i Mora med samma leende på läpparna och samma glimt i ögat och vi var nog alla lite stolta över det vi gjort " I fäders spår för framtida segrar".

Borta bra men hemma bäst. Det har varit några fantastiska dagar uppe i Mora tillsammans med kollegor och vänner. Ett supertrevligt arrangemang med ICA och KortVasan med bussresa, gemensam middag och ett trevligt lopp. Sedan var det bara att byta boende under fredagen och inkvartera sig på Mora Folkhögskola där vi campat två år i rad innan denna helg. Det blev mycket vila och fokus på att fylla på med bränsle inför Öppet Spår, och vad äter man kvällen innan? Jag är faktiskt lite trött på allt tjat om pasta pasta och åter pasta. Jag har lyssnat på vad många duktiga idrottare säger, ät det du är van vid och som du tycker om och ät lite mer än vanligt inför ett längre lopp. Så vi gjorde en Lisa Nordén och åt pizza, och hon tog ju i alla fall VM guld. Efter loppet blev det bastu och en öl för att sedan äta segermiddag med lammrostbiff och potatisgratäng på stammiskrogen Strand i Mora. Det blev en god nattsömn och en härligt lång frukost i morse innan vi åter igen vände hem mot Stockholm, borta bra men hemma bäst.


 

Igår kväll blev det tidigt i säng för att stiga upp 03:15 för att göra sig klar för årets Öppna Spår , 9 mil klassisk längdåkning. Det blev 9 mil klassiskt helvete med dåligt fäste och ett tufft prov. Men tack vare envist nötande med stakträning på gymet och i spåret kunde jag glida över mållinjen på 7:46:59 vilket är pers med  drygt15 min med svåra förhållanden, kanske blir det någon liten bild när uppkopplingen är bättre, nu sovdags efter en trevlig segermiddag med vänner.

Lycklig..!!